{"id":685,"date":"2010-09-28T06:43:00","date_gmt":"2010-09-28T06:43:00","guid":{"rendered":"http:\/\/fastlandstois.wordpress.com\/2010\/09\/28\/inget-svenskt-utan-invandring"},"modified":"2010-09-28T06:43:00","modified_gmt":"2010-09-28T06:43:00","slug":"inget-svenskt-utan-invandring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/2010\/09\/28\/inget-svenskt-utan-invandring\/","title":{"rendered":"Inget svenskt utan invandring"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
Saxat ur DN
“Uppdaterat 2010-09-27 15:04. Publicerat 2010-09-27 14:14<\/p>\n

Foto: DN.se Josef Frank ritade det k\u00e4nda tulpanm\u00f6nstret och kom fr\u00e5n \u00d6sterrike. Lucia, katolskt helgon importerat fr\u00e5n Italien.
\u201dSvenskheten\u201d har kommit i fokus efter valet. Svenska traditioner och seder hotas, h\u00e4vdar Sverigedemokraterna som nu tr\u00e4der in i riksdagen. Men det mesta som \u00e4r svenskt \u00e4r utl\u00e4ndskt \u2013 och f\u00f6r\u00e4ndras.
Det d\u00e4r med svenskhet \u00e4r sv\u00e5rt. Mycket som vi betraktar som svenskt har sitt ursprung p\u00e5 andra h\u00e5ll. K\u00f6ttbullar och k\u00e5ldolmar i Turkiet. Jultomten i Holland. Lucia i Italien. Annat har g\u00e5tt i motsatt riktning: Volvo \u00e4gs av kineser, Wasakn\u00e4cke av italienare.
N\u00e4r man ska tala om vad som \u00e4r typiskt svenskt n\u00e4mns ofta just h\u00f6gtiderna: jul, midsommar, luciafirandet.
\u2013 Men traditionerna f\u00f6r\u00e4ndras och \u00e4r s\u00e4llan s\u00e5 svenska som man tror, s\u00e4ger Gillis Herlitz, antropolog i Uppsala som forskat en hel del kring det svenska.
F\u00f6r ett par \u00e5r sedan publicerade han en bok som han sj\u00e4lv menar hade en ganska provocerande titel: \u201dMors dag, eid-il-fitr och n\u00e5gra andra svenska festseder\u201d.
Eid-il-fitr \u00e4r slutet p\u00e5 ramadan, en muslimsk h\u00f6gtid. Hur kan man j\u00e4mf\u00f6ra det med mors dag?
\u2013 M\u00e5nga uppfattar mors dag som en svensk tradition. Men den importerades 1919 fr\u00e5n USA som en direkt kopia, s\u00e4ger Gillis Herlitz.
Men julen d\u00e5? Med julgran och skinka? N\u00e5got mer svenskt f\u00e5r man v\u00e4l leta efter!
\u2013 Julgranen importerades fr\u00e5n Tyskland av h\u00f6grest\u00e5ndsdamer p\u00e5 1860-talet, forts\u00e4tter han obevekligt.
Allt fler byter ut skinkan mot kalkon. Julgranen ers\u00e4tts allt oftare av en plastgran. Inte ens julen \u00e4r en best\u00e5ende tradition.
P\u00e5 allhelgonahelgen g\u00e5r vi till kyrkog\u00e5rdarna och s\u00e4tter ljus p\u00e5 gravar.
\u2013 Den sedv\u00e4njan plockade svenskarna upp fr\u00e5n katolska l\u00e4nder efter andra v\u00e4rldskriget. Den v\u00e4xte under 1960- och 70-talen och betraktas nu som svensk.
P\u00e5 senare \u00e5r har allhelgonafirandet kompletterats med halloween, importerat fr\u00e5n USA till aff\u00e4rsm\u00e4nnens fromma.
Nya traditioner tillkommer allts\u00e5. Hur l\u00e4nge n\u00e5got ska finnas h\u00e4r innan det f\u00e5r kallas svenskt finns inget enkelt svar p\u00e5. Dessutom: f\u00f6r att en tradition ska betraktas som svensk beh\u00f6ver den inte vara exklusiv, menar Gillis Herlitz. Se p\u00e5 jul och p\u00e5sk, till exempel. S\u00e5 om ett par hundra tusen muslimer i Sverige firar eid-il-fitr s\u00e5 blir ocks\u00e5 det en svensk tradition vid sidan av alla de andra.
Kring begreppet \u201dsvenskhet\u201d finns en laddning. Det handlar ofta om att leta efter det \u00e4kta, det rena, menar Gillis Herlitz.
Mycket av det vi ser som typiskt svenskt kom till n\u00e4r nationalromantiken gjorde sitt int\u00e5g i slutet av 1800-talet.
Utvecklingen d\u00e5 gick snabbt, allt skulle bli modernt. Det f\u00f6dde en motreaktion, man letade efter det gamla. Skansen byggdes och Nordiska museet. Svenska turistf\u00f6reningen bildades med mottot \u201dK\u00e4nn ditt land\u201d.
Vem \u00e4r svensk? Ocks\u00e5 det f\u00f6r\u00e4ndras med tiden. Man ska tala svenska, tycker de flesta i dag. Men p\u00e5 den riktigt gamla tiden, n\u00e4r Sverige var en stormakt \u2013 en tid som vissa nog k\u00e4nner lite stolthet \u00f6ver \u2013 g\u00e4llde andra regler.
\u2013 Var man var f\u00f6dd eller vilket spr\u00e5k man talade spelade ingen roll, s\u00e4ger Anders Johnson, skriftst\u00e4llare som snart kommer ut med en bok om invandrare i den svenska f\u00f6retagsamheten.
\u2013 I st\u00e4llet g\u00e4llde tv\u00e5 kriterier: man skulle vara lojal mot Sveriges konung och man skulle vara lutheran. D\u00e5 var man svensk.
Ta till exempel Louis De Geer, mannen som byggde upp den svenska finansv\u00e4rlden p\u00e5 1600-talet, sin tids fr\u00e4mste industriman. Trots att han var svensk medborgare l\u00e4rde han sig aldrig svenska. Han satt till och med i riksdagen d\u00e4r han bara talade franska.
Fram till 1809 var det helt okej att tala inte bara svenska och franska i riksdagen, utan ocks\u00e5 tyska och finska.
Det g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s inte i dag. Inte ens finska, trots att det \u00e4r ett av fem erk\u00e4nda minoritetsspr\u00e5k i Sverige.
Fr\u00e5ga Nina Lundstr\u00f6m. Hon \u00e4r folkpartist och har suttit i riksdagen som ers\u00e4ttare. Hon \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6dd i Finland och talar finska. F\u00f6r att testa finskans st\u00e4llning som minoritetsspr\u00e5k l\u00e4mnade hon in en skriftlig fr\u00e5ga om just minoritetsspr\u00e5k.
Fr\u00e5gan var p\u00e5 finska. Men p\u00e5 det spr\u00e5ket fick den inte st\u00e4llas. Den urgamla svenska traditionen att till\u00e5ta olika spr\u00e5k i riksdagen respekterades inte.
Nina Lundstr\u00f6ms kommentar:
\u2013 Finskan kom faktiskt inte till Sverige med Viking Line, som en del tror, utan med vikingab\u00e5tarna.
Gillis Herlitz menar att vi har r\u00e4tt att k\u00e4nna stolthet \u00f6ver v\u00e5rt land och dess traditioner.
\u2013 Men man ska veta att traditionerna f\u00f6r\u00e4ndras, och att de kan vara svenska ocks\u00e5 om de finns p\u00e5 andra h\u00e5ll \u2013 och inte alltid \u00e4r s\u00e5 svenska.
Mats Carlbom
mats.carlbom@dn.se<\/a>
\u00a9 Detta material \u00e4r skyddat enligt lagen om upphovsr\u00e4tt.”<\/p>\n

<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Saxat ur DN“Uppdaterat 2010-09-27 15:04. Publicerat 2010-09-27 14:14 Foto: DN.se Josef Frank ritade det k\u00e4nda tulpanm\u00f6nstret och kom fr\u00e5n \u00d6sterrike. Lucia, katolskt helgon importerat fr\u00e5n Italien.\u201dSvenskheten\u201d har kommit i fokus efter valet. Svenska traditioner och seder hotas, h\u00e4vdar Sverigedemokraterna som nu tr\u00e4der in i riksdagen. Men det mesta som \u00e4r svenskt \u00e4r utl\u00e4ndskt \u2013 och … <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_themeisle_gutenberg_block_has_review":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[224,524,525,527,569],"class_list":["post-685","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-invandring","tag-svenska","tag-svenskt","tag-swedish","tag-vikingar","latest_post"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/685","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=685"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/685\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=685"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=685"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kahlbom.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=685"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}