
Saxat ur DN
“Uppdaterat 2010-09-27 15:04. Publicerat 2010-09-27 14:14
Foto: DN.se Josef Frank ritade det kända tulpanmönstret och kom från Österrike. Lucia, katolskt helgon importerat från Italien.
”Svenskheten” har kommit i fokus efter valet. Svenska traditioner och seder hotas, hävdar Sverigedemokraterna som nu träder in i riksdagen. Men det mesta som är svenskt är utländskt – och förändras.
Det där med svenskhet är svårt. Mycket som vi betraktar som svenskt har sitt ursprung på andra håll. Köttbullar och kåldolmar i Turkiet. Jultomten i Holland. Lucia i Italien. Annat har gått i motsatt riktning: Volvo ägs av kineser, Wasaknäcke av italienare.
När man ska tala om vad som är typiskt svenskt nämns ofta just högtiderna: jul, midsommar, luciafirandet.
– Men traditionerna förändras och är sällan så svenska som man tror, säger Gillis Herlitz, antropolog i Uppsala som forskat en hel del kring det svenska.
För ett par år sedan publicerade han en bok som han själv menar hade en ganska provocerande titel: ”Mors dag, eid-il-fitr och några andra svenska festseder”.
Eid-il-fitr är slutet på ramadan, en muslimsk högtid. Hur kan man jämföra det med mors dag?
– Många uppfattar mors dag som en svensk tradition. Men den importerades 1919 från USA som en direkt kopia, säger Gillis Herlitz.
Men julen då? Med julgran och skinka? Något mer svenskt får man väl leta efter!
– Julgranen importerades från Tyskland av högreståndsdamer på 1860-talet, fortsätter han obevekligt.
Allt fler byter ut skinkan mot kalkon. Julgranen ersätts allt oftare av en plastgran. Inte ens julen är en bestående tradition.
På allhelgonahelgen går vi till kyrkogårdarna och sätter ljus på gravar.
– Den sedvänjan plockade svenskarna upp från katolska länder efter andra världskriget. Den växte under 1960- och 70-talen och betraktas nu som svensk.
På senare år har allhelgonafirandet kompletterats med halloween, importerat från USA till affärsmännens fromma.
Nya traditioner tillkommer alltså. Hur länge något ska finnas här innan det får kallas svenskt finns inget enkelt svar på. Dessutom: för att en tradition ska betraktas som svensk behöver den inte vara exklusiv, menar Gillis Herlitz. Se på jul och påsk, till exempel. Så om ett par hundra tusen muslimer i Sverige firar eid-il-fitr så blir också det en svensk tradition vid sidan av alla de andra.
Kring begreppet ”svenskhet” finns en laddning. Det handlar ofta om att leta efter det äkta, det rena, menar Gillis Herlitz.
Mycket av det vi ser som typiskt svenskt kom till när nationalromantiken gjorde sitt intåg i slutet av 1800-talet.
Utvecklingen då gick snabbt, allt skulle bli modernt. Det födde en motreaktion, man letade efter det gamla. Skansen byggdes och Nordiska museet. Svenska turistföreningen bildades med mottot ”Känn ditt land”.
Vem är svensk? Också det förändras med tiden. Man ska tala svenska, tycker de flesta i dag. Men på den riktigt gamla tiden, när Sverige var en stormakt – en tid som vissa nog känner lite stolthet över – gällde andra regler.
– Var man var född eller vilket språk man talade spelade ingen roll, säger Anders Johnson, skriftställare som snart kommer ut med en bok om invandrare i den svenska företagsamheten.
– I stället gällde två kriterier: man skulle vara lojal mot Sveriges konung och man skulle vara lutheran. Då var man svensk.
Ta till exempel Louis De Geer, mannen som byggde upp den svenska finansvärlden på 1600-talet, sin tids främste industriman. Trots att han var svensk medborgare lärde han sig aldrig svenska. Han satt till och med i riksdagen där han bara talade franska.
Fram till 1809 var det helt okej att tala inte bara svenska och franska i riksdagen, utan också tyska och finska.
Det går förstås inte i dag. Inte ens finska, trots att det är ett av fem erkända minoritetsspråk i Sverige.
Fråga Nina Lundström. Hon är folkpartist och har suttit i riksdagen som ersättare. Hon är också född i Finland och talar finska. För att testa finskans ställning som minoritetsspråk lämnade hon in en skriftlig fråga om just minoritetsspråk.
Frågan var på finska. Men på det språket fick den inte ställas. Den urgamla svenska traditionen att tillåta olika språk i riksdagen respekterades inte.
Nina Lundströms kommentar:
– Finskan kom faktiskt inte till Sverige med Viking Line, som en del tror, utan med vikingabåtarna.
Gillis Herlitz menar att vi har rätt att känna stolthet över vårt land och dess traditioner.
– Men man ska veta att traditionerna förändras, och att de kan vara svenska också om de finns på andra håll – och inte alltid är så svenska.
Mats Carlbom
mats.carlbom@dn.se
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.”
